Jag gilla verkligen inte att säga nej till jobb. Speciellt inte om det är en ny arbetsplats som hör av sig.

Jag ska jobba på Guld galan på folkets hus den 10 november. Så personen jag prata med där när jag anmälde mitt intresse fråga om jag ville jobba nån fler gång. Ja svara jag och så skulle jag skicka in lite uppgifter om mig.

Nu fick jag mail om jag kunde jobba 17-01 imorgon. Klart jag redan jobba kväll imorgon på mitt vanliga jobb. Jag ville ju så gärna jobba på Folkan. Ha aldrig jobba där förr så vore ju som kul. Sen är det roligt att få testa nya ställen. Men fick vänligt tacka nej.

Nästa helg kan jag jobba. Då kan dom höra av sig.

Jaja! går fler tåg. Men kommer ändå små sura för jag inte kunde ta det. När man väl få en fråga om jobb så kan man inte ta det. Bara hon inte tro jag inte är intresserad. Jag som jobba så lite och så lyckas det krocka!!!!   

Från det ena till det andra. Ska byta til lvinterdäck i helgen. Börja bli skumt o köra på kvällarna och mornarna nu. Man pendla ju en del o kör kvällar o så när det e som den här halkan. Vill köra säkert.

Vet inte om jag kommer klara av att sluta snusa. Fast jag vet det sitter i huve. För jag ha inge begär igentligen efter snus va jag tror. Men jag intala mig själv hela tiden att jag måste ha o inte klara det här. Nästan så jag tvinga på mig att vara sugen på en snus.

Gjorde ett test på nätet om hur beroende man är. Där fick jag till svar att jag var väldigt beroende. Verka ju funka skit bra med nikotin o tobaks fri snus men kan inte sluta pressa mig själv i tanken jag måste ha. Ska erkänna så ha jag tagit en snus. Märkte som inte av att det skulle ge mig så mye. Men jag klara utan problam att va utan snus på jobbet. Så allt från 6-10 timmar på jobbet e jag inte sugen. Men så fort jag sätter mig i bilen efter jobbet är det in med en under läppen.

Det är värst när jag e ledig. Eller efter man ätit. Ja eller när man kör bil. Ok! blev ganska ofta det där haha. Men samtidigt efter så många år med nikotin o tobak kan man kanske inte räkna med man ska kunna sluta över en natt. Ja en del kan säkert men inte jag. Så ha inte gått en vecka än så få ge det lite mer tid. Jag ha ju ändå klara mig bra i 6 dagar. Förutom en snus. Så ska väl inte klaga.

Men sen jag sluta så ha jag blivit mer o mer sur. Fast ändå inte så hemskt som jag trodde ändå. Men värre är att jag blivit så deppad. Humöret ha sjunkit rejält. Jag som fått höra jag ska sluta vara så positiv och är alldeles för glad. Men jag är glad. Ja fast det kanske inte syns så väl just nu. Men gå snart över. Tur jag ha så mye skoj för mig.

Nä nog om detta!

Kram på er!

Inatt jag drömde något som jag aldrig drömt förrut. Drömde det var fred på jord och alla krig va slut.

Nä det gjorde jag inte. Tyvärr var denna dröm inte så snäll. Konstig jag minns så mye av den ändå för jag bruka inte minnas mina drömmar så bra.

Hade svårt att somna inatt. Sist jag kolla på klockan var den 2. Men till sist så. Men kan inte ha sovit så länge för vid tre vakna jag igen. Och det var tack vare drömmen.

Minns jag var hemma hos min kompis Linda hemma i hennes barndomshem i grannbyn. Vet inte varför vi va där men var där med hela familjen. Ingen av mina bröder ha körkort. Så jag föreslog att jag skulle köra hem min brors bil. Så mina föräldrar åkte iväg. Men min bror skulle promt köra sin egen bil hem så jag bestämde mig för att gå hem. E bara några kilometer hem och det var fint väder ute.

Men då kommer jag på att pappa och mamma har min mobil i sin bil så jag springer ut til lstorvägen för att se om jag kan vinka tillbaka dom. Men dom ha hunnit åka iväg så dom syns inte.

Ja tänker jag e ju inte så långt hem så ska väl gå bra. Bror åker han med och jag börja gå. När jag gått förbi macken vilket inte är så många meter från min kompis hem så möter jag e gubbe som petar till mig i magen med en järn pinne. Arg vänder jag mig om och fråga varför han gjorde så. Då gå han mot mig och gör samma sak igen. Då bli jag riktigt förbannad och tror jag fråga igen vad jan gör så för. Minns inte vad jag sa. Då börja han slå och misshandla mig.

Då se jag det är folk på macken och skriker allt jag kan efter hjälp. Det kommer en kraftig herre till min hjälp. Men han får oxå ta emot smällar och slag. Sen minns jag inte vad som hände men någon ny gubbe ha dykt upp och börja sticka mig med med en järn krok. När han satt den första i kroppen fortsätter han sätta krokar i min kropp och ska döda mig. Han njuter av det och msår ler. Strax innan jag ska dö och fått min kropp helt förstörd så vakna jag. Helt svettig och förstörd. Vågar knappt somna om.

Men efter att funderat en stund på att jag knappt fått nån sömn och att det trots allt bara var en dröm så somna jag om.

Kan aldrig minnas jag blivit så misshandlad och nära döden i en dröm förr. Skit va läskigt det var. Att se sig själv bli så plågad till döds.

Men när man skriver ner det låter det inte så hemsk. Men e helt annan sak att uppleva det i drömmen. Det ha ni säkert själva varit med om. Att drömma det är hemsk men när man vaknat på morgon o tänker tillbaka på det så förstå man ibland inte vad som var så hemskt.

Kan det vara stress som utlöset drömmen?? Vet jag låg länge och fundera på om jag skulle få plats nu på skolan. Och hur otroligt besviken och ledsen jag skulle bli om det visa sig jag anmälde mig försent så fanns ingen plats kvar så jag måste vänta.Kommer börja gråta om jag inte få plats nu.

Är det detta som utlöste drömmen?

Nä nu ska jag få i mig lite frukost. Jobbar kväll idag. Hoppas på en lugn dag.